Leonard Thompson får insulin och överlever typ 1 diabetes

by Marie Fahlin
Den 23 januari 1922 fick Leonard Thompson sin, och världens, andra insulininjektion till människa. Den som hade effekt och gjorde så han överlevde. Innan insulinets upptäckt var typ 1 diabetes en dödsdom. Ingen av de metoder man testade hade någon större effekt, men genom att leva på en slags svältkost med ytterst få kolhydrater kunde man överleva i upp till ett år.

Leonard Thompson växte upp i Toronto

Leonard Thompson var en vanlig pojke som växte upp i Toronto i Kanada. Han kom från en enkel familj och arbetade hårt i skolan och spelade fotboll. När han fick diagnos typ 1 diabetes sattes han på en diet som bestod av kokta grönsaker, något protein, något fett och 45 ml whiskey dagligen. Whiskey fick han för att kroppen skulle ta upp mindre kolhydrat men även underlätta hans mående (som man kan anta måste varit ganska dåligt). Hans diet motsvarade ett kaloriintag på mindre än 500 kalorier per dag, normalt för pojkar i den åldern är 2 000 – 3000 kalorier.

En svag Leonard kommer in till Toronto General Hospital

Trots den stränga dieten blev Leonard sämre, svagare och fick allt högre blodsocker. När till slut den 14-åriga Leonard bars in till Toronto sjukhus av sin pappa, vägde Leonard endast 29 kg trots att han var 180 cm lång. Leonard pendlade då mellan liten vakenhet och koma. Sjukhusanteckningar från den tiden vittnar om att man aldrig sett en så smal och blek person som fortfarande levde. Leonard hade inte långt kvar att leva och det var därför inte konstigt att Leonards pappa gav sitt tillstånd till att Leonard, som första människa, skulle få testa insulin.

Den första insulin-injektionen misslyckades

Den 11 januari 1922 fick Leonard Thompson den första insulindosen som någonsin getts till en människa. Tyvärr var det insulinet mycket orent och gav inte någon större effekt. Det enda som hände var att blodsockret sjönk från 24 till 17 mmol/L. Sockermängden i urinet minskade knappt märkbart och ketonerna minskade inte alls. Inte heller blev Leonard piggare. Däremot fick Leonard någon slags allergisk reaktion vid injektionsställena. Den första insulininjektionen var alltså inte så lyckad.

Insulin-injektion nummer två ges 23 januari 1922

12 dagar senare hade insulinet renats till en helt annan nivå och den 23 januari 1922 var det dags för nästa försök. Leonard Thompson får insulininjektion nummer två. Denna dos lyckades nästan direkt. Leonards blodsocker sjönk från 29 till 7 mmol/L, ketonerna och sockret i urinen försvann helt och Leonards började snabbt må bättre.

Insulin ges till flera och insulinproduktion kommer igång

Man hade lyckats framställa tillräcklig mängd insulin för att fortsätta Leonards behandling och lite mer. I veckan efter började man behandla ytterligare sex patienter med typ 1 diabetes på Toronto General Hospital. Även dessa patienter fick omedelbart lägre blodsocker, ketonerna försvann helt och hållet och deras allmäntillstånd förbättrades dramatiskt. Den kommersiella insulinproduktionen kom nu igång mycket snabbt. Företaget Eli Lilly startar storskalig insulinproduktion och producerade redan 1923 tillräckligt med insulin för att förse hela Nordamerika. Det är tur att det inte var så stränga regler för nya läkemedel då som nu. Men å andra sidan kanske de även idag är lättare om alternativet är död inom något år. Leonard blev mycket piggare direkt och levde faktiskt i 13 år till, innan han avled av lunginflammation år 1935. Man tror att lunginflammationen uppstod på grund av hans diabetes.

Idag lever vi

Idag överlever vi inte bara, vi lever. Och jag är otroligt tacksam för all utveckling som skett på 100 år. Vi har fått renare insulin, många olika sorters insulin, långtidsverkande, korttidsverkande och väldigt snabbt insulin, insulinpumpar, insulinpennor, blodsockermätare, kontinuerliga blodsockermätare och vi är i början av system med insulinpumpar som ökar och minskar insulintillförseln själva, smarta insulinpennor och vem vet vad som kommer härnäst? När vi får lågt blodsocker kan vi snabbt höja det genom att äta (eller dricka) druvsocker, förmodligen det snabbaste sättet att höja blodsockret och samma typ av socker som finns i kroppen. När det är för varmt för insulinet (max 30 grader Celcius) kan vi använda kylfodral, det är inte bara i varma länder, utan även i Sverige. Det finns bra appar för kolhydratsräkning och diabetesdagböcker vi kan använda för att följa upp vår diabetes. Och inte minst finns det smart förvaring för diabetessakerna, Diabetic Designeds basväskor är faktiskt anledningen till att jag startade företaget när även min dotter också fick typ 1 diabetes. Jag ser fram emot en framtid med ännu bättre produkter för oss med diabetes. Även om jag allra helst önskar ett botemedel. <3 Gör gärna som jag, och stöd forskningen. Barndiabetesfonden (forskar om typ 1 diabetes) Diabetesfonden (forskar om typ 2 och typ 1 diabetes) Skrivet av Marie Fahlin i januari 2022

Referenser

https://www.dagensdiabetes.se/index.php/alla-senaste-nyheter/3514-insulin-100-ar-anders-frid https://jdrf.org.au/case-studies/leonard-thompson-a-100-year-old-recipe-for-a-miracle/ https://www.umassmed.edu/dcoe/diabetes-education/patient-resources/first-insulin-injection/ https://en.wikipedia.org/wiki/Leonard_Thompson_(diabetic) https://www.diabetes.co.uk/pioneers/leonard-thompson.html https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/0967772020974355?journalCode=jmba& https://educationalgames.nobelprize.org/educational/medicine/insulin/discovery-insulin.html