Intervju med Årets Diabetesläkare 2022 - Henrik Hill
Hej Henrik, stort grattis igen till vinsten av Diabetic Designeds utmärkelse Årets diabetesläkare 2022. Det är jättekul att utmärkelsen blivit så uppmärksammad på flera håll!
Tack så mycket, det känns verkligen jätteroligt! Jag hade aldrig kunnat tro hur stor uppmärksamhet och spridning utmärkelsen till Årets Diabetesläkare har fått. Jag har fått så många grattishälsningar både privat och på jobbet att jag blir helt överväldigad.
Hur fick du veta att du var nominerad till utmärkelsen?Det var faktiskt en kollega som först såg att jag låg med på topplistan på Diabetic Designeds Facebook-sida och berättade för mig.
Bakgrund
Henrik Hill arbetar som specialistläkare i Barn- och ungdomsmedicin vid Barnmottagningen för diabetes och endokrinologi på Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Dessutom forskar han om typ 1 diabetes vid Uppsala universitet.
När Henrik bestämde sig för att utbilda sig till läkare var han först osäker på om han ville rikta in sig mot och arbeta med just diabetes, eftersom sjukdomen redan tog en stor del av hans liv i anspråk då han själv har diabetes typ 1. Men efter sin ST-placering på diabetesmottagningen på barnkliniken vid Västmanlands Sjukhus Västerås, där Henrik fick vara del av ett fantastiskt diabetesteam med bra förebilder så bestämde han sig för att det var det rätta valet.
Henrik tror att det kan finnas både för- och nackdelar i hans yrkesroll att han själv har diabetes typ 1. Det underlättar förstås att man kan förstå sin patient och patientens familj och veta vad de går igenom. Till exempel vet han hur det känns att få lågt eller högt blodsocker, och att behöva vara uppe flera gånger per natt för att försöka hålla koll på ett svängande blodsocker. Men han är samtidigt noga med att inte försöka väva in sina egna upplevelser i patienternas sjukdomshistoria, att i stället ha en neutral inställning utan att lägga in sina egna värderingar. Allas upplevelse av sjukdomen är individuell, och ska få vara så.
Det bästa med att vara diabetesläkare?
Henrik tycker att det bästa med att arbeta med barn och ungdomar är att man får använda hela sin repertoar, allt från den medicinska specialistkunskapen till det personliga bemötandet och försöka hitta rätt ingångspunkt för varje patient baserad på deras ålder och upplevelse. Att jobba med diabetes är verkligen ett helhetsperspektiv och lite som att vara en ”Husläkare”. Eftersom diabetes drabbar hela familjen får han även bemöta oroliga föräldrar och syskon och lära sig hitta sätt att stötta varje individ.
Barn har ett fantastiskt friskhetsperspektiv, de ser sig sällan hindrade av sin sjukdom, vilket Henrik tycker är väldigt fint. Får man dessutom möjlighet att bygga upp en kontinuitet och träffa patient och familj ofta så kan man skapa en relation, vilket gör det lättare att öppna upp och även prata om svårigheter och om det som känns jobbigt.
Akademiska Sjukhuset i Uppsala har stort fokus på diabetes, framstående forskning bedrivs inom området och många aktiva eldsjälar som brinner för diabetesfrågor har samlats här. På barnmottagningen för diabetes och endokrinologi där Henrik arbetar finns ett väl fungerande team som stöttar varandra och som samlar vårdkompetensen kring patientens behov – med läkare, sjuksköterskor, dietister, kurator och psykologer i tätt samarbete. Samarbetet i den gruppen är också en av de roligaste sakerna med jobbet.
Framsteg/förbättringar inom diabetesvården?
De senaste 10 åren har utvecklingen av diabeteshjälpmedel gjort väldigt stora framsteg. Att få vara med om denna tekniska revolution är så roligt och spännande. Det är få andra sjukdomar som kan jämföras med denna utveckling. Från att exempelvis läsa av sitt blodsockervärde genom ett stick i fingret – till att alla barn och unga som insjuknar i diabetes typ 1 idag får erbjudande om en glukossensor är verkligen fantastiskt. Denna utveckling bidrar dock samtidigt till enorma mängder data som vi måste se över hur vi ska hantera. Det är nu viktigt att vi lär oss använda denna data optimalt, och försöker hitta guldkornen som driver tekniken framåt för att förbättra diabetesvården ytterligare.
Vilka svårigheter finns inom diabetesvården?
Henrik nämner ordspråket ”Managing diabetes is not a science – it´s an artform” vilket verkligen betonar det svåra inom diabetesvården – att komma till acceptans i att det ibland inte finns några bra förklaringar till varför blodsockret beter sig annorlunda en dag jämfört med en till synes exakt likadan annan dag. I dagsläget har vi i princip endast insyn i tre större faktorer där vi kan påverka diabetes: genom mat, rörelse och insulin. Men även om vi gör alla ”rätt” så kan det ändå bli fel. Blodsockret påverkas nämligen även av flera andra komplexa faktorer såsom ålder, stress, sömn, pubertetshormoner, livsföring, utbildning, behandling mm. När man tänker efter på alla ingående delar är det fantastiskt att det går så bra som det gör i de flesta fall, även om insatsen förstås är stor.
Att arbeta med väldigt små barn kan vara särskilt utmanande mitt i alla dessa faktorer, då de inte själva kan förklara med ord hur de egentligen mår och hur de upplever sjukdomen. Att få samhället att förstå det tunga föräldraansvaret som det innebär, det är en svår men oerhört viktig fråga att lyfta.
En diabetesläkares framtidsdröm?
Såklart är den största drömmen av alla att diabetes i framtiden ska botas. Men om Henrik ska nämna ett mer greppbart mål hoppas han att den tekniska utvecklingen ska bidra ytterligare till att det blir lättare att leva med diabetes. I dagsläget krävs mycket aktivt jobb för att hantera och sköta de tekniska hjälpmedel som finns. Framtidens utvecklade hjälpmedel ska förhoppningsvis kräva mindre arbetsinsats av individen men ändå upprätthålla bra värden.
Diabetesforskning
Henrik har en doktorandtjänst vid Uppsala Universitet – där han huvudsakligen arbetar med klinisk forskning. Kombinationen av arbetet på kliniken sammanlänkad med forskningen tycker han är superviktig för att få en helhetsbild av sjukdomen och är en stor motivation för studierna. Att hans forskning ska vara relevant och göra nytta för patienterna är en annan stark drivkraft.
I framtiden hoppas Henrik att man ska hitta andra mediciner (förutom insulin) som kan hjälpa till att hålla blodsockret stabilt även för individer med typ 1 diabetes. I den forskargrupp Henrik är med i håller man exempelvis nu på att sammanställa data från en studie där ett läkemedel, GABA, har använts i syfte att försöka öka insulinproduktionen hos individer med typ 1 diabetes.
Mer information om diabetesforskning Henrik är delaktig i:
Just nu genomförs en studie på Akademiska Barnsjukhuset i Uppsala där patientdata från kontinuerliga glukosmätare används för att analysera låga blodsockervärden (hypoglykemier) hos barn och unga, där forskarna hoppas kunna hjälpa till att kartlägga och beskriva riskfaktorer för låga blodsocker och i förlängningen hur man ska kunna hjälpa patienterna att undvika dessa.
I en annan studie hos vuxna analyseras kroppens försvarssystem mot låga blodsockervärden, och hur det försvaret påverkas av kvarvarande egen insulinproduktion. Denna studie är nyligen uppstartad, och både personer som har typ 1 diabetes eller kan vara friska kontrollpersoner inkluderas nu.
En studie på barn och unga som nyligen insjuknat med diabetes typ 1 (inom 6 månader från debut) har också dragit igång under hösten, där man nu inkluderar personer i åldrarna 12-21 år. Där handlar det om att försöka bibehålla den egna insulinproduktionen så länge som möjligt efter insjuknandet, genom att ge så kallade mesenkymala stromaceller.
Om du är intresserad av att delta i forskningsstudier kring typ 1 diabetes får du jättegärna ta kontakt med gruppens forskningssköterskor som kan ge mer information: diabetesforskningtyp1@akademiska.se