Kontinuerlig blodsockermätning (CGM) sänker HbA1c
Nu har det visats i forskningsstudier, det som de flesta av oss med diabetes (eller föräldrar/anhöriga) redan vet - att kontinuerlig blodsockermätning sänker HbA1c! Kontinuerlig blodsockermätning, med larm för både höga och låga blodsockervärden, sänkte HbA1c med hela 5 enheter jämfört med att ta blodprov 4 gånger om dagen med traditionell blodsockermätare. Dessutom minskade antalet allvarliga insulinkänningar, endast 1 allvarlig inträffade under den period då deltagarna använde kontinuerlig blodsockermätning. Sist men inte minst upplevde de flesta deltagare en förbättrad livskvalitet. En deprimerande slutsats i studien är att mätning 4 gånger per dag bara minskade HbA1c med 2 enheter. Mer om studien - kan kontinuerlig blodsockermätning ge bättre blodsockerkontroll? En svensk studie, ledd av Marcus Lind, docent i diabetologi vid Avdelningen för molekylär och klinisk medicin och överläkare i Uddevalla, genomfördes 2014- 2016. 15 diabetesmottagningar över hela landet deltog och totalt 161 diabetiker. Alla deltagare hade typ 1 diabetes, och var alltså insulinbehandlade, medelvärdet av deras HbA1c var 70 innan start och ingen hade bättre HbA1c än 58 mmol/mol. Målvärdet för HbA1c är 52 mmol/mol. Innan studien startade låg alltså HbA1c på 70 mmol/mol. När de mätte blodsockret 4 gånger per dag, med traditionell blodsockermätare sjönk HbA1c till 68 i snitt. Men när patienterna använde kontinuerlig blodsockermätning sjönk HbA1c till 63! Skillnad mellan de 2 metoderna: 5 mmol/mol.
En deprimerande slutsats framkom i den här studien. HbA1c sjönk bara med 2 enheter, när patienterna inte mätte alls - jämfört med när de mätte 4 gånger per dag. Studien gick till så här: Under 16 månader fick deltagarna antingen kontinuerlig blodsockermätare eller traditionell blodsockermätare med 4 mätningar per dygn, i ett halvår vardera. Vilken mätmetod de skulle börja med avgjordes genom lottning. Efter 6 månader var det dags för 4 månader utan någon blodsockermätning. Denna period behövs för att inga resultat av mätmetoden innan ska finnas kvar. Därefter fick deltagarna använda den andra mätmetoden under 6 månader. Antalet allvarliga insulinkänningar räknades också. Under perioden utan mätning uppkom 7 allvarliga insulinkänningar (Marie Fahlin: eftersom denna period endast var 4 månader borde det motsvara 1,5*7 = 10,5 allvarliga på en 6-månadersperiod). Under perioden med traditionell blodsockermätning fyra gånger per dag, uppstod 5 allvarliga insulinkänningar. Endast 1 allvarlig insulinkänning uppstod under tiden med kontinuerlig blodsockermätning. Förutom att HbA1c sjönk och antalet allvarliga insulinkänningar nästan försvann under den kontinuerliga blodsockermätningen, upplevde de flesta mycket större livskvalitet. Jag tycker alla borde få tillgång till kontinuerlig blodsockermätning. Högsta prioritet är naturligtvis små barn och/eller de som inte känner av sitt låga blodsocker. Jag efterlyser en studie som kan räkna in kostnaderna för uteblivna allvarliga insulinkänningar som krävt sjukhusvård och biverkningar på sikt, jämfört med kostnaden för kontinuerlig blodsockermätning. Här kan du läsa ett pressmeddelande om studien: http://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/nyhet/kontinuerlig-matning-sanker-blodsockret-langsiktigt-vid-diabetes-typ-1.cid1422156 Här kan du läsa en sammanfattning av studien: http://jamanetwork.com/journals/jama/article-abstract/2598771 2017-02-05 Marie Fahlin / Diabetic Designed
