Att hantera tidskillnad vid resor med diabetes

Konstigt nog finns det inte mycket skrivet om hur man hanterar tidsskillnad när man reser med diabetes. Stor tidsskillnad gör att man kan behöva planera hur man gör med det långtidsverkande insulinet, eller om man har olika kurvor för dag och natt på insulinpumpen.

Det är lite krångligt att planera rätt för tidsskillnad, mitt bästa tips är att skriva ner hur man tänker. Ofta upptäcker jag om jag tänkt fel då, och kan rätta till innan jag börjat ändra. Det bästa är naturligtvis att man planerat i förväg, men har man inte gjort det är det bättre att göra det på planet än inte alls.

Jag försöker visa med exempel, hoppas att ni förstår. Kom gärna med synpunkter. Jag använder Levemir som långtidsverkande och på mig håller Levemiret i sig ungefär 14 timmar, jag tar alltså 2 doser per dygn ungefär med 12 timmar mellan. Mina vanliga doser för långtidsverkande (Levemir) är vid 6-7 tiden på morgonen och vid 19-tiden på kvällen.

Ungefär samma resonemang kan användas för pumpar, som för Levemir eftersom det är fråga om olika dosering under dygnet.

Tar man bara 1 dos per dygn får man ha koll på hur lång effekt det långtidsverkande insulinet har. Är effekten kortare, typ 1 dygn, kan det vara bättre att man tar dosen tidigare än senare, så att man inte riskerar att vara utan långtidsverkande. Dock riskerar man dubbel dos under en period, var då väldigt försiktig med det snabbinsulinet, så att du inte får för lågt.

Det motsatta gäller om det långtidsverkande har mycket lång effekt, typ Tresiba. Här spelar tiden för dosering mindre roll, mitt tips skulle vara att skjuta på dosen hellre än att ta för tidigt. Och istället kanske komplettera med mer snabbinsulin om det behövs.

Exempel tidsskillnad 6 timmar västerut

Om tidsskillnaden är 6 timmar, och att vi säger att man ligger efter på resmålet (typ USA:s östkust) skulle jag försöka ta igen tidsskillnaden på 2 doser om man tar långtidsverkande insulin 2 gånger om dagen med ca 12 timmars mellanrum. Jag skulle ta långtidsverkande vid 9 istället för 6 på morgonen och sedan vid 24 ta middagsdosen (vilket borde vara 18:00 lokal tid). Då har man kommit i takt med det långtidsverkande, går mycket snabbare än än med jetlaggen. 😉

Kort resa – behåll svensk tid

Om man ska vara borta bara några dagar kan det vara ett förslag att behålla tiden i Sverige för det långtidsverkande insulinet, man brukar ändå ha så mycket jetlag att det är svårt att sova på rätt tid.

På en jobbresa till New York där jag sov borta i 4 nätter gjorde jag så, och det funkade väldigt bra. Jag tog då morgoninsulinet vid 2-tiden på natten (var klarvaken och satt och jobbade innan mötena) och middagsdosen vid lunchtid i New York (runt 12-tiden). Jobbresan var precis innan midsommar, och med flit försökte jag alltså behålla svensk tid, så att det skulle vara lättare att komma hem.

Tidsskillnad ca 12 timmar

Det gäller att tänka till vart man ska och hur mycket man kan dra på tiden för doserna så att det blir rätt. Är det 12 timmars tidsskillnad kan man bara ta en extra morgon- eller middagsdos av det långtidsverkande, vilket som passar bäst.

Tidskillnad 9 timmar exempel

Om vi tar exemplet med USA fast på västkusten passar det bättre att hoppa över en dygnsdos av det långtidsverkande. Om planet går kl 8 på morgonen från Sverige tar man alltså morgondosen för det  långtidsverkande som vanligt men gärna någon timme tidigare, men istället för middagsdos tar man en till morgondos. Tidskillnaden är 9 timmar om jag inte räknat fel, jag skulle då ta en ny morgondos vid 6-7-tiden lokal tid.

Lycka till!

Marie / Diabetic Designed