Diabetesspråk - vad är det?
Ett bra Diabetesspråk
- Speglar inte orealistiska förväntningar på oss med diabetes
- Har förståelse för att diabetes är en svårhanterad sjukdom som trots att vi anstränger oss kanske inte alltid blir som vi tänkt oss
- Har förståelse för att diabetes inte är det enda som finns i våra liv.
- Använder inte insulinbehandling som hot, då kost och tabletter inte är tillräckligt, vid typ 2 diabetes.
- Speglar att vården inte alltid vet bäst
- Bidrar till en tvåvägskommunikation mellan vården oss, där båda sidor anstränger sig att lyssna och förstå
- Uppmuntrar oss att vara aktiva och engagerade i vår behandling
- Stöttar oss i våra insatser, även om de inte alltid ger bästa resultat
- Har förståelse för den frustration, oro, skuld och stress som många av oss känner
Undvik det här diabetesspråket
I handledningen finns även exempel på ord som bör undvikas. Några exempel är:- Lidande patient
- Diabetesbarn
- Normal person
- Fet
- Normal vikt
- Bra och dåligt blodsocker
- Kontroll av något diabetesrelaterat, som blodsockerkontroll
Jag tror de flesta av er förstår varför. Vem vill bli kallad lidande patient eller diabetesbarn? Det är också bra att ordet kontroll finns med. Så gärna skulle jag vilja kontrollera min diabetes – eller min dotters när hon var yngre. Men jag har ju inte den kontrollen, och ingen annan heller. Vi är inte maskiner, även om vi tar samma mängd insulin och äter samma mat är det inte säkert att vi får samma blodsocker. Vi påverkas av förkylningar och andra sjukdomar, stress, hur mycket vi rör oss nu och hur mycket vi rörde på oss igår. Vi kan göra är vårt bästa, men vi är långt ifrån att ha kontroll. Det är bra om vården har förståelse för att diabetes inte är det ända i våra liv. Under någon tid i livet kan till och med diabetes ha ganska låg prioritet. Som vid traumatiska livshändelser eller stress. Och att ha diabetes och samtidigt vara småbarnsförälder är ofta en utmaning för vår egen diabetes. Och råkar våra barn dessutom ut för diabetes, eller annan sjukdom, kan vår egen diabetes få ännu lägre prioritet. En bra kommunikation med vården hjälper oss genom jobbiga situationer medan en dålig faktiskt kan bidra till ytterligare stress. Tack Svensk Förening för Diabetologi för att ni gjorde den här handledningen och hjälper vården med bättre diabetesspråk. Det är bra att det kommer resultat som gör vården bättre. Bidrar du inte redan till forskning vill jag tipsa om att göra det. Här finns två bra organisationer att stödja gällande diabetesforskning: Barndiabetesfonden (forskning om typ 1 diabetes, gäller både barn och vuxna): https://typ1.barndiabetesfonden.se Diabetesfonden (diabetesforskning, all slags): https://www.diabetes.se/diabetesfonden/ge-en-gava/en-gava/
Ta hand om dig och diabetesen! Marie Fahlin / Diabetic Designed 2018-03-23