Diabetes och stress
Lite stress är bra - men bara lite
Det är bra att vara lite stressad! Faktiskt, men bara lite. Man presterar mer och bättre, visar studier. Däremot kan det vara ett pyttelitet steg till att bli för stressad. Om man är för stressad är det inte alls bra. Först och främst för att vi inte mår bra! Rent kroppsligen kan vanliga symptom vara ont i magen, magkatarr, spänd nacke och axlar, spända käkar, sömnproblem, listan kan göras jättelång. Vi kanske oroar oss eller blir deppiga och okoncentrerade.Diabetes och stress - vi har mer att stressa över
Alla kan vi stressa upp oss. Över jobbet. Över våra barn, eller vårt förhållande, våra föräldrar eller släktingar. Men vi som har diabetes har mer att stressa upp oss för än människor utan diabetes. Det gäller naturligtvis även föräldrar till barn med diabetes och anhöriga. Men här kommer jag skriva mer om vad som händer i kroppen hos oss som har diabetes. De flesta av oss med diabetes är stressade över att få för lågt eller för hög blodsocker. Det kan till och med vara så att vi är rädda för lågt eller högt blodsocker. Och det är OK att vara rädd! Lågt blodsocker kan vara livshotande. Och högt blodsocker ökar risken för biverkningar. Vi kan också vara stressade över att pumpen ska gå sönder, att insulinet ska bli för varmt eller att vi ska glömma något viktigt till vår diabetes. Jag minns att under mina graviditeter var jag jättestressad över att få för högt blodsocker. Jag kollade blodsockret 10-15 gånger per dag. Jag kan tillägga att det gick bra för mina döttrar. Men fastän jag hade superlågt HbA1c vägde båda mina döttrar över 4 kg. Och min äldsta fick ligga på neonatalavdelningen, för de tyckte hon hade för lågt blodsocker. Min yngsta hade inte några sådana symptom. Konstigt nog för det var hon som fick diabetes 8 år senare.
Vad händer i våra kroppar när vi med diabetes blir stressade?
Gemensamt för alla människor är att när kroppen är under stress frigörs flera olika stresshormoner. Det handlar om adrenalin, kortison, glukagon och tillväxthormon. Adrenalin kan ge oss mer energi. Jag tror de flesta av oss har eller har haft en reservspruta med Glukagon hemma, ifall vi skulle få så lågt blodsocker att vi hamnar i koma. Det kan vara något individuellt hur kroppen påverkas av de här hormonerna. Men stresshormonerna försämrar kroppens känslighet för insulin och får blodsockret att stiga.Stress höjer blodsockret
Stress höjer blodsockret. Det kan ske omgående, att man går från ”0 till 100” och har ett normalt blodsocker som direkt börjar stiga. Jag tror inte jag är ensam om att ha märkt det. Men även stress under en längre period påverkar blodsockret. Vi blir oftast mindre känsliga för insulin och behöver ta högre doser för att ha bra blodsocker. För mig personligen har min stressnivå långsamt stigit. Efter skilsmässan från barnens pappa fick jag betydligt stressigare situation än innan. Det var inte bara själva separation som påverkade och hur vi skulle göra det så bra som möjligt för barnen, som var små. Jag var superledsen över att inte få träffa barnen varje dag, min största sorg. Och på jobbet blev det omorganisation, det enda jag visste var att min tjänst skulle försvinna. Det blev bättre efter några år, vi hittade former för att barnen skulle få det så bra som möjligt. Det blev också bra på jobbet. Och med tiden blir man mindre ledsen, även om sorgen om barnen kan komma över en lång tid efteråt. Jag tyckte jag hade landat ganska bra när min yngsta dotter fick diabetes. Då blev det kaotiskt igen. Jag blev inte rädd i början, hon kände alltid när hon fick lågt blodsocker och det visste jag hur man skulle lösa. Men jag blev så ruskigt ledsen. Även om jag vet att diabetes går att hantera ville jag ju inte att hon skulle behöva göra det. Även förhållanden kan påverka stressen. Under många år hade jag pojkvän med barn, där även vi hade växelvis boende, som våra barn. Samtidigt hade jag ett chefsjobb med resor, det var ingen idealisk situation ur stressynpunkt.Kan stress påverka andra funktioner i kroppen?
Jag har en egen teori. Att kroppen påverkas av stress rent generellt vet väl de flesta, men för mig personligen tror jag mina kolesterolvärden försämras av stress. De har gradvist försämrats under flera år, och jag tror det är stress som är orsaken. Från det att jag blev medveten om att värdena inte var så bra, har det tagit mig flera år att sänka kolesterolet utan mediciner. För mig var den största uppoffringen att äta mindre ost. Jag älskar ost och kunde tidigare äta sallad med brie-ost, smörgåsar med brie-ost till lunch - förutom min vanliga frukost med ostsmörgåsar. Nu äter jag sällan dessertost, och har gått över till en god 17%-ost till frukost. Det blir mycket mer nyttiga fetter som avokado och nötter, och så motionerar jag mycket. För mig blir det 3-5 dagar i veckan ungefär. Jag tror inte mitt liv är så annorlunda mot andras, det går upp och ner för alla. Just nu är jag mest stressad för jobbet och för att genomföra Diabetesgalan 2016. Det är så mycket som behöver fixas, föreläsare, sälja biljetter, försöka få sponsorer, planera programmet, middagen och mingel efteråt. Vi behöver gå igenom alla biljetter, och se till att alla är registrerade. Trycka program och check till Barndiabetesfonden. Och skriva tal och manus till mig själv. Dessutom ska allt annat också hinnas med. Det vanliga jobbet, familjen, hunden, laga mat, städa och inte minst träningen. När jag tittar bakåt så har jag en mycket högre stressnivå idag än för kanske 20 år sedan. Jag behöver också mer insulin och har verkligen fått kämpa för att sänka kolesterolet. Men så här är det förmodligen för alla. Det gäller att hitta någon slags balans i livet. Mina döttrar tycker, med rätta, att jag jobbar alldeles för mycket. Men än så länge går det, och jag gillar mitt liv. Och det är ju bra!
Marie Fahlin / Diabetic Designed 19 augusti 2016
