Diabetes och elitbasket

Diabetes och elitbasket

Hård träning sätter fart på förbränningen och det är bra när man har diabetes. Det minskar insulinbehovet. Jag har alltid tränat mycket. Femton år av mitt liv tränade jag elitbasket sex eller sju dagar i veckan – och då behöver jag väldigt lite insulin. Men för att kunna träna som diabetiker krävs det lite planering. Till exempel går det inte att träna med snabbverkande insulin i kroppen – i mitt fall Humalog. De gångerna jag ändå har försökt slutar oftast med lågt blodsocker och det jag stoppar i mig för att häva känningen ger nästan alltid en rekyl när effekten av det snabbverkande insulinet klingar av. Så två timmar efter frukost, lunch och middag är det bara korkat med kroppsansträngning. Ett alternativ är att minska insulinmängden, men nuförtiden väljer jag själv när jag ska träna och då är det enklast att göra det sen eftermiddag Vid den tiden på dagen är kroppen varm, jag har inget snabbverkande insulin i mig och det långtidsverkande insulinet – Insulatard – har inte mycket effekt kvar. Om blodsockernivån ändå skulle rasa under träning är fördelen är att det går fort i samband med kroppsansträngning och då är det lättare att känna vad som händer. Värsta sortens känningar är de som kommer direkt efter en måltid, när magen är full av mat är det svårt att fatta att man behöver äta ännu mer. Jag har fått några jobbiga smygande känningar i väntan på efterrätt, som ofta inte serveras förrän en timme efter maten bland mina vänner. Visst är det knäppt?! Borde jag byta vänner? Under alla mina år som basketspelare kan jag faktiskt inte minnas en enda känning som blev jobbig. Mina basketkompisar såg att jag tog sprutor och testade mig, men mer än så var det inte Däremot vet jag att jag försökte spela match med högt blodsocker och det inte gick bra. Jag blev andfådd för minsta lilla. Tydligen berodde det på att blodets förmåga att transportera syre minskar dramatiskt när blodsockervärdet närmar sig 20 Så nu för tiden försöker jag ligga på 6-7 i blodsocker när jag börjar träna och så ser jag till att äta något litet precis innan jag drar igång. Skrivet av Niklas Krog i september 2012. Läs fler berättelser av Niklas under Niklas egetNiklas Krogs hemsida